Minnen från Dalsland
Jag har träffat så många som antingen härstammar från Sverige eller har släktingar der, men om man frågar var i Sverige, så vet dom inte säkert. Om någon av mina efterkommare möjligen skulle ha intresse av att veta lite om ”varifrån far var kommen” och något om hans förfäder eller släktskap, så skriver jag ner vad jag kommer ihåg om mina förfäder och släktingar.
Jag har sätt och känt både fars och mors föräldrar. Fars far hette Johannes Eriksson och hade ett litet småbruk i Tåsterud i Brålanda i Dalsland. Hans far hette Erik Hansson och det var antagligen hans gård som Johannes ägde. Farfar brukade ha 7 kor, en häst och några får. Han hade så vitt jag vet tre bröder och möjligen en syster. En bror Erik Eriksson hade ett litet småbruk bredvid farfars gård. En annan bror, Anders Eriksson bodde vid Halden nära Skåningsfors, nuvarande Saugbruksföreningen, och efter vad far berättade så kallades han för Anders på Forsen. Dessa tre, min farfar, Erik och Anders var alla ganska småvuxna, medan den fjärde brodern, Jonas Eriksson som också bosatte sig i Halden var en stor och kraftig kar. I yngre år var han en beryktad slagskämpe. Han var ölutkörare vid Haldens Bryggeri och blev kallad för ”Jonas ölkörer”.
Farmor, Kirsti, (Kerstin) var från Frändefors. Hon hade släkt på gården Rösshult. Min far Anders Johansson föddes i Tåsterud 1857. Mors (Maja Lisa Olsdotter) far hette Oluf Eriksson. Han var född på gården Kärr i Erikstad socken. Han hade ett litet småbruk i Västra Kärr där han bodde hela sitt liv.
Var mormor Maja Stina egentligen härstammade från vet jag inte med säkerhet utan att hon var dotter till en tidigare soldat, Olof Andersson Dahlberg. Han skall ha varit något invalid, men inte värre än att han drev som målare runt om i bygderna. Mormor var antagligen det yngste av barnen. Jag vet att det i alla fall fanns en syster (En Dalslandssläkt redovisar fyra syskon). En son av systern var en känd person i bygden (Korpral Rud i Ör socken). Han skall ha många efterkommare.
Mormor följde med sin far, som då antagligen var änkling, på hans resor runt i bygd och by och bedrev sitt hantverk. Hon berättade många äventyr från sin och faderns flackande liv för oss barn. När fadern en gång drev som målare i Vänersborg gick det en koleraepidemi och de såg dagligen att det kördes bort döda, men själva klarade de sig från sjukdomen. Den kungen som Olof var med att krigade mot var Napoleon Bonaparte, berättade mormor.
I den lokala tidningen i Vänerborg, ELA (Elfsborgs Lens Allahanda) från 23 februari 2000 har länsarkivarie Gudrun Rydberg skrivit om koleraepidemin som Maja Stina berättar om. Så här skriver hon: ”Första gången koleran utbröt i Sverige var i 1826. Inte förrän i 1834 insjuknade de första fallen i Vänersborg. Det var i rötmånaden augusti som en arbetare på Lyckhem började kräkas, fick diaré, huvudvärk och krampor. I 1834 insjuknade 408 personer i Vänersborg. Av dem avled 141. Vid tillfället bodde det totalt 2400 personer i staden. Koleran återkom till Vänersborg i 1850, 1853, 1857 och 1866. I 1866 dog 162 personer”. Som om inte det var nog så utbröt det storbrand i 1834 och det sägs att kyrkan mitt byn var en av de få byggnader som var oskadda.
Mor hade två systrar, varav en dog ung (Karl har nog fel här, han menar nog brodern Oskar Albert som dog endast ett år gammal. Systerns namn var Kristina).
Far hade en bror som hette Aron Johansson och som var gift och bosatt i Rud i Ör socken. De hade många barn som jag vet ganska lite om (se Bilder från Dalsland). En syster, Anna Cajsa dog ogift i Frändefors.
I ”Bilder från Dalsland” av Arne Alexandersson beskrivs Aron på Lilla Rud och hans släkt med flera bilder. Bland annat finns ”Maja på Skogen” med. En kuriositet med tanke på var Karl hamnade är att Arons fru var släkt med familjen Mandahl i Dalsland.
Jag, Karl var den äldste av sju syskon, varav en, Lille Oskar dog ung. Jag är född 1882, och efter mycket flackande som stenhuggare i Sverige och Norge har jag varit bosatt i Mandal i Norge sedan 1912. I 1913 gifte jag mig med Emilie Christensen född i 1892. Vi har fyra barn, Johan Waldemar (Valle), född 1915, Karl Evald född 1917, Aksel William född 1919 och Anne Marie född 1935.
Den nästa brodern, Johan född 1884, var också han stenhuggare intill han reste till Amerika där han gick över till att bygga hus. Johan är bosatt på Staten Island i New York. Han är gift med Marie som är svensk. De har en son Walther som bor i New York.
Syster Anna är född i 1886 och är sjuksköterska i Lund. Hon är ogift.
Syster Ida född 1889 är bosatt i Göteborg och är gift med Rudolf (Wille) Andersson från Bolstad. Rudolf var skjutbas. Ida och Rudolf har två barn, Iris gift med Konditorbagare Dan Erneling och Ivan som är skeppsbyggeriarbetare i Göteborg.
Lilla broder Oskar föddes 1891 och dog redan 1892.
| Från vänster: Emilie, Syster Anna och Carl |
Gustav föddes 1894. Han startade som stenhuggare i Haldendistriktet och reste till Amerika i 1913. I Amerika har han gått över till mekanisk arbete och är nu finmekaniker i Burbank California. Han är gift med Ebba (Vestlund) från Bohuslän. De har tre barn, sönerna Erling, Robert (Bob) samt dottern Donna, alla bosatta i California.
Yngste systern, Maria Elisabeth (Lisa) född 1897 är bosatt på Staten Island i New York. Hon är gift med Arvid Olsson från Orust i Bohuslän. De har en dotter, Alice som är gift och bosatt på Staten Island. Detta är i stora drag det jag bäst minns av min härkomst och släkt i fall någon har intresse av det.
Sånum 1965
Karl Andersson
Karl kom ganska väl ihåg sin familj och släkt. Allt var inte helt korrekt, men det kan man läsa om i den släktutredning som Iris och Dan Erneling har gjort som heter ”En Dalslandsläkt”.
| Karl recept på Sursild 1 spekesild 1 liten lök ½ tesked hel peppar 1 matsked ätticka 2 matskedar vatten ½ tesked socker |
| Karl recept på Lutfisk Lutvatten: 1 l vatten till ¾ dl lut (fisklut) Fisken läggs i vatten 7 till 8 dagar. Vattnet byts varje dag. Lägg sedan i lutkaret med skinnsidorna mot varandra. Blanda lut och vatten och häll över (rikligt). Låt fisken bli liggande i 3 dager. Urvattnas i rent vatten minst 4 dagar. |
Förutom minnen om sin släkt och om Dalsland så lämnade Karl efter sig en del andra skrifter, bland annat avskrifter från ett ganska stort antal böcker och artiklar, från Kipling till Nietze. Karl var en mycket beläst man men hade tydligen också intresse för annat än filosofi och politik. Det finns bland annat några rätt roliga handskrivna matrecept, här följer ett par.
Sammanställd av Arvid Andersen i december 2000 efter Karls originalmanuskript.