{"id":911,"date":"2024-08-02T23:36:05","date_gmt":"2024-08-02T21:36:05","guid":{"rendered":"https:\/\/talab.se\/?page_id=911"},"modified":"2024-08-02T23:36:05","modified_gmt":"2024-08-02T21:36:05","slug":"marconini-3","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talab.se\/?page_id=911","title":{"rendered":"Marconini"},"content":{"rendered":"

Familjen Marconini \u2013 en g\u00e5ta? <\/strong><\/p>\n

Marconini i Norge<\/strong><\/p>\n

\"\"
Marconini’s Italien<\/figcaption><\/figure>\n

Vi tror att familjen Marconini kom fr\u00e5n Norditalien.<\/p>\n

Enligt en historia som finns hos n\u00e5gon av\u00a0 de nulevande sl\u00e4ktningarna kom familjen fr\u00e5n Genova och br\u00f6derna Jacob och Fredric rymde till Frankrike i samband med Napoleonkrigen n\u00e5gon g\u00e5ng mellan 1795 och 1802. Historien s\u00e4ger vidare att n\u00e5gon n\u00e4ra sl\u00e4kting, kanske far, blev d\u00f6dad p\u00e5 en resa till familjens g\u00e5rd i Po-dalen, eventuellt till Milano och att det var en bidragande orsak till att de flydde. Historien s\u00e4ger ocks\u00e5 att den f\u00f6rfadern som kom till Norge skall ha varit f\u00f6dd i Genova och \u00e5rtalet 1802 n\u00e4mns. Eirin Br\u00e5then (Saltvik) h\u00e4rstammar fr\u00e5n Fredrik Marconini har f\u00f6rmedlat den teorien. Christine Piper som h\u00e4rstammar fr\u00e5n Jacob s\u00e4ger att det g\u00e5r en historia i hennes sl\u00e4kt ocks\u00e5, men d\u00e4r heter det att det var tv\u00e5 adelsl\u00e4kter som br\u00e5kade om lantegendom och att de tv\u00e5 br\u00f6derna blev skickade i v\u00e4g f\u00f6r att r\u00e4dda livet. Det fanns till och med ytterligare en saga d\u00e4r det heter att far till br\u00f6derna skall ha varit en prins som d\u00f6dades och de blev tvungna att fly. Jag vill p\u00e5peka att dessa historier har lika stor eller liten f\u00f6rankring i verkligheten som de vi k\u00e4nt till tidigare och vi b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r ta dem som \u00e4ventyr och kanske ett lite m\u00e5tt av romantiserad \u00f6nsket\u00e4nkande.<\/p>\n

Vi vet inte s\u00e4kert n\u00e4r Jacob och Fredrik kom till Norge, det kan ha varit s\u00e5 tidigt som i 1802. Fredrik f\u00e5r en dotter i Kristiansand i 1805 och b\u00e5da tv\u00e5 gifter sig i 1807\/1808 med norska kvinnor.<\/p>\n

Jacob Marconini, var f\u00f6dd i 1763 och Fredrik, som ibland har uppgivits vara hans son (tveksamt), var f\u00f6dd i 1782. Vi vet dock \u00e4nnu inte var n\u00e5gon av dessa f\u00f6ddes, men en av dem, kanske mest sannolikt Fredrik, kan ha varit f\u00f6dd i Genova. En f\u00f6rfr\u00e5gan till Stadsarkivet i Genova gav dock svaret att namnet Marconini inte fanns registrerad d\u00e4r.<\/p>\n

Enligt uppgifter som \u00d8ystein B\u00e4r\u00f8 f\u00e5tt fr\u00e5n Mario Marconini i Brazilien, s\u00e5 k\u00e4nner han (Mario) till kvarvarande sl\u00e4ktingar i Rovigo d\u00e4r hans stamfar var f\u00f6dd i 1865. Po \u00e4r Italiens st\u00f6rsta flod, och bildar gr\u00e4ns mellan de delstater som i dag heter Veneto, Emilia Romagna och Lombardiet.<\/p>\n

Det \u00e4r inte om\u00f6jligt att familjen Marconinis r\u00f6tter finns n\u00e5gon stans i Po-dalen i trakten av Rovigo. Rovigo befinner sig i luftlinje ca 200 km nordost om Genova, en ganska dryg resa under de krigslika f\u00f6rh\u00e5llanden som r\u00e5dde i slutet p\u00e5 1700 talet.<\/p>\n

Vid den tidpunkten n\u00e4r Napoleon invaderade Norditalien, i 1795 fanns, f\u00f6rutom ett antal mindre hertigd\u00f6men under \u00d6sterrikes v\u00e4lde, \u00e4ven republikerna Genova och Venedig. Om n\u00e5gon vid den tiden skulle f\u00e4rdas fr\u00e5n Genova till Po-dalen i trakterna av Rovigo, s\u00e5 hade de f\u00e5tt resa fr\u00e5n Genova genom hertigd\u00f6mena Parma och Mantua innan de kom till republiken Venedigs dom\u00e4ner. Vi vet givetvis inte om familjen Marconinis g\u00e5rd l\u00e5g inom republikens omr\u00e5de eller om den l\u00e5g i n\u00e5got av de angr\u00e4nsande hertigd\u00f6mena Milano, Mantua eller Ferrara.<\/p>\n

Andra h\u00e4lften av 1700 talet var en orolig tid. Stormakterna, \u00d6sterrike, Tyskland och Frankrike dominerade ekonomiskt stora delar av den italienska halv\u00f6n, medan kyrkostaten och p\u00e5ven som alltid dominerade det religi\u00f6sa livet.<\/p>\n

Upplysningstiden medf\u00f6rde dock att man p\u00e5 flera h\u00e5ll b\u00f6rjade anf\u00f6ra krav p\u00e5 reformer av r\u00e4ttsv\u00e4sendet, politik, ekonomi och kultur. Till att b\u00f6rja med ansl\u00f6t sig \u00e4ven aristokratien till dessa krav, men ganska snart b\u00f6rjade b\u00e5de kyrkan och de lokala furstarna att motarbeta upplysningsm\u00e4nnen som kanske hade st\u00f6rst f\u00f6rankring bland medelklassen; hantverkare, intellektuella och b\u00f6nder .<\/p>\n

I 1793 bildades en koalition mellan de italienska staterna med Genova och Venedig som neutrala i syfte att st\u00e5 emot Frankrike i dess krig mot \u00d6sterrike. M\u00e5nga reformv\u00e4nner flydde under denna tid till Frankrike. Napoleon och hans General Bernadotte (senare svensk kung) slog i f\u00f6rsta omg\u00e5ngen Piemonte och uppr\u00e4ttade baser i Ligurien (Genova). D\u00e4rifr\u00e5n besegrade Napoleon \u00d6sterrikarna i Lobardiet och Venedig.<\/p>\n

Det dr\u00f6jde dock inte l\u00e4ngre \u00e4n till 1798 n\u00e4r Napoleon begav sig till Egypten f\u00f6rr\u00e4n det uppstod nya stridigheter, och i 1799 med st\u00f6d fr\u00e5n Ryssland kastades franskm\u00e4nnen ut av Italien. Vid denna tid kan det ha varit klappjakt p\u00e5 reformv\u00e4nner och franskv\u00e4nliga personer. M\u00e5nga fick s\u00e4tta livet till, medan m\u00e5nga rymde till Frankrike. Att sedan Napoleon \u00e5terkom och \u00e5ter er\u00f6vrade Italien kanske tillh\u00f6r en annan historia.<\/p>\n

Om medlemmar av Marconinifamiljen tillh\u00f6rde de reformv\u00e4nliga kan tiden runt 1799 – 1802 ha varit den tid d\u00e5 de l\u00e4mnade landet. Det kan ocks\u00e5 f\u00f6refalla naturligt att familjen fanns i Genova alternativt Milano. Om familjens hemg\u00e5rd l\u00e5g inom republiken Venedigs omr\u00e5den, s\u00e5 hade kanske Genova en likartad politisk struktur. Om g\u00e5rden d\u00e4remot l\u00e5g i n\u00e5got av hertigd\u00f6mena i Po-dalen kan det ha varit andra anledningar f\u00f6rutom rent aff\u00e4rsm\u00e4ssiga till bos\u00e4ttningen i Genova. Vi skall inte gl\u00f6mma att Jacob Marconini var en fullt utbildad kopparsmed n\u00e4r han kom till Larvik. Han accepterades som yrkesman och fick borgerskap som hantverkare. Det s\u00e4ger oss att han b\u00f6r ha bedrivit sitt yrke innan han flydde fr\u00e5n Italien. Det kan v\u00e4l t\u00e4nkas att familjen drev en smidesr\u00f6relse vid slutet av 1700 talet. Om Fredrik \u00e4r Jacobs son och han f\u00f6ddes i Genova i 1782, s\u00e5 bodde familjen d\u00e4r i minst 20 \u00e5r, och de m\u00e5ste ha levd av n\u00e5got.<\/p>\n

P\u00e5 en modern karta kan vi se att de nuvarande regionerna i Italien inte skiljer sig mycket fr\u00e5n de som fanns p\u00e5 1600 talet.<\/p>\n

Det har framkommit en del nya teorier sedan detta skrevs f\u00f6rsta g\u00e5ngen, alla har dock gemensamt att m\u00e4nniskor flydde fr\u00e5n Italien.<\/p>\n

En historia s\u00e4ger att tv\u00e5 vuxna och en ung flicka flydde och att de f\u00f6rst kom till Sverige innan de \u00e5kte vidare till Norge. En annan anknyter till detta men s\u00e4ger att mor till barnen (Marie?) levde och att hon tillverkade penningb\u00e4lten inf\u00f6r f\u00e4rden. Det senare s\u00e4ger oss att de hade pengar och att \u201dflykten\u201d kanske var politisk.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Familjen Marconini \u2013 en g\u00e5ta? Marconini i Norge Vi tror att familjen Marconini kom fr\u00e5n Norditalien. Enligt en historia som finns hos n\u00e5gon av\u00a0 de nulevande sl\u00e4ktningarna kom familjen fr\u00e5n Genova och br\u00f6derna Jacob och Fredric rymde till Frankrike i samband med Napoleonkrigen n\u00e5gon g\u00e5ng mellan 1795 och 1802. Historien s\u00e4ger vidare att n\u00e5gon n\u00e4ra […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"default","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"set","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"class_list":["post-911","page","type-page","status-publish","hentry"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/911","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talab.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=911"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/911\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1000,"href":"https:\/\/talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/911\/revisions\/1000"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talab.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=911"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}